QAM (kvadraturamplitudmodulering):
QAM är ett allmänt använt moduleringsformat i HFC-nätverk. Den modulerar amplituden och fasen för den optiska signalen för att överföra digital information. QAM av högre ordning, såsom 256-QAM eller 1024-QAM, kan överföra mer data per symbol men kan vara mer mottagliga för brus.
OFDM (Orthogonal Frequency Division Multiplexing):
OFDM är ett flerbärvågsmoduleringsschema som delar upp det tillgängliga spektrumet i flera ortogonala underbärvågor. Varje underbärvåg moduleras oberoende, vilket möjliggör effektiv användning av den tillgängliga bandbredden och förbättrat motstånd mot kanalförsämringar.
16-QAM och 64-QAM:
Dessa är varianter av QAM med olika nivåer av komplexitet. 16-QAM- och 64-QAM-moduleringar möjliggör högre datahastigheter jämfört med enklare moduleringsformat men kan vara mer känsliga för signalförsämringar.
16-VSB (16 Vestigial Sidoband):
VSB-modulering används vid nedströmsöverföring av digitala tv-signaler i kabel-tv-system. Det används ofta i USA för TV-sändningar.
PAM (pulsamplitudmodulering):
PAM är ett enkelt moduleringsformat där amplituden för de optiska pulserna varieras för att representera digital information. Även om det inte är lika komplext som QAM, är det effektivt för vissa applikationer.
OOK (på-av-knapp):
OOK är ett grundläggande moduleringsformat där närvaron eller frånvaron av en optisk signal representerar binär 1 respektive 0. Det är ett enkelt och vanligt förekommande format för specifika applikationer.
NRZ (Non-Return-to-Zero):
NRZ är ett enkelt moduleringsformat där varje bit representeras av en konstant nivå av optisk effekt under bitperiodens varaktighet. Även om det är enkelt, används det flitigt i olika kommunikationssystem.
DQPSK (Differential Quadrature Phase Shift Keying):
DQPSK är ett fasmoduleringsschema där fasskillnaden mellan på varandra följande symboler används för att förmedla information. Det kan ge bättre tolerans mot vissa typer av funktionsnedsättningar.
Hur påverkar den optiska uteffekten från 1550nm Optical Transmitter Series HFC-överföringsutrustning signalöverföring?
Signalstyrka:
Den optiska uteffekten representerar styrkan hos den optiska signal som sänds. En högre optisk uteffekt resulterar i allmänhet i en starkare signal, vilket är viktigt för att bibehålla signalkvaliteten över längre avstånd.
Överföringsavstånd:
Den optiska uteffekten är direkt relaterad till överföringsavståndet. Högre effektnivåer tillåter signaler att färdas längre avstånd innan de stöter på betydande signalförsämring. Detta är särskilt viktigt i scenarier för optisk överföring på långa avstånd.
Signal-to-Noise Ratio (SNR):
Optisk uteffekt bidrar till Signal-to-Noise Ratio (SNR) för den sända signalen. Ett högre SNR är önskvärt, eftersom det indikerar en signal av bättre kvalitet och minskar sannolikheten för fel eller signalförsämring under överföring.
Förstärkningskrav:
Den optiska uteffektnivån påverkar behovet av signalförstärkning längs den optiska fibervägen. Högre effektnivåer kan minska behovet av frekvent signalförstärkning, vilket bidrar till mer effektiv och kostnadseffektiv nätverksdesign.
Dämpningskompensation:
Optiska fibrer uppvisar dämpning, vilket gör att signalen försvagas när den färdas. Den optiska uteffekten kan justeras för att kompensera för denna dämpning, vilket säkerställer att signalen förblir över en viss tröskel för tillförlitlig detektering i mottagaränden.
Spridningseffekter:
Dispersion, spridningen av ljuspulser över avstånd, kan påverka signalkvaliteten. Den optiska uteffekten kan optimeras för att motverka effekterna av spridning och bibehålla signalintegriteten.
Mottagarens känslighet:
Den optiska uteffekten bör ligga inom det område som är kompatibelt med känsligheten hos mottagarna i nätverket. Att sända signaler med för höga eller för låga effektnivåer kan resultera i mottagarens mättnad respektive svårighet att upptäcka signalen.
Systemmarginal:
Tillräcklig optisk uteffekt ger en systemmarginal, vilket säkerställer att signalen förblir robust och tillförlitlig även under ogynnsamma förhållanden eller variationer i nätverket.
Dynamiskt omfång:
Det dynamiska området för den optiska uteffekten hänvisar till området mellan minimi- och maximaleffektnivåerna. Ett brett dynamiskt omfång gör att systemet effektivt kan hantera variationer i signalstyrka.